2017 infördes matavfallsinsamling från hushållen i Halmstad. Sedan dess har den optiska sorteringsanläggningen gått varm och inga kan så mycket om gröna påsar, löst avfall och finjustering av sorteringstekniken som driftteknikerna Andreas, Mattias och Dzennan som sköter anläggningen.
Redan 2013 beslutade fullmäktige i Halmstad att invånarna skulle sortera ut sitt matavfall i en grön plastpåse för att maten skulle få förlängt liv som biogas och biogödsel istället för att eldas upp. Det skulle dock dröja till 2017 innan sorteringsanläggningen för påsarna stod klar att användas.
Samma år anställdes Andreas Ershammar och Mattias Gunnarsson för att sköta drift och underhåll av det nya systemet i anläggningen. Sedan två år tillbaka har de även en ny kollega i Dzennan Melunovic.
Under de sju år som gått har mycket hänt och även om arbetsuppgifterna i mycket är desamma så har en del tillkommit. Optiska sorteringsanläggningen körs alla vardagar och följer i stort sett avfallschaufförernas schema. Hit in kommer villornas avfall för att sorteras så att gröna påsarna går för sig och restavfallet för sig. Matavfallet tas om hand, påsarna öppnas, maten krossas, mals och mixas med vatten till en trög gröt som kallas slurry. Mixen är basen för biogasproduktion och det som i nästa steg blir en flytande biogödsel. Restavfallet går in till fjärrvärmepannorna och förbränns för att bidra till fjärrvärme- och elproduktion i värmeverket.
- Det är ett bra jobb. Vi har frihet att lägga upp arbetet själva och hålla koll på alla stegen i hanteringen. Men vi har också mycket kontakt med andra avdelningar med allt från energitjänster till kommunikation, mek och andra, säger Andreas Ershammar.
Andreas Ershammar
Drifttekniker
Andreas Ershammar gillar sitt jobb och kollegorna. Mycket av jobbet handlar om att se till att allting flyter på, att inte något fastnar på banden och orsakar stopp. Att se till att matavfallet i slurryn håller lagstadgad kvalitet och att anläggningen hålls ren och snygg från en dag till en annan.
På skärmarna i kontrollrummet har killarna koll på alla moment från det att bilarna släpper sin last i diket tills dess att avfallet antingen hamnar i matavfallsdiket eller i containrarna som ska in i värmeverket.
På de löpande banden, som leder avfallet förbi de kameror som avgör om en påse är grön för matavfall eller ska till förbränning, kan i stort sett vad som helst åka förbi och de tre kollegorna har sett det mesta under åren.
- Första veckan kom ett helt kassaskåp, Vi har haft rådjur, vildsvinshuvuden, mikrovågsugnar, toalettsitsar, flytspackel och tonerfärger som färgade halva anläggningen blå. När vi började kom även verksamhetsavfall in hit och då var mycket löst och fastnade, förklarar Andreas Ershammar.
När man drog igång var allt nytt och det var knappt ens leverantörerna av tekniken visste hur allt skulle skötas. Sedan dess har killarna bidragit till egna lösningar på vardagliga utmaningar i sorteringen. Till exempel har man satt en luftblås som får bort lös plast från matavfallsbandet, man har lutat vissa delar av de löpande banden för att få bort glasflaskor och burkar som ligger löst.
- Vi får bort mycket mer skräp nu än när vi började. Då var mycket mer felslängt i gröna påsen också och det var svårt att hålla kvalitetskraven på under 20 i måttet man mäter med. Sedan dess har man skärpt kraven och vi ska hålla oss under 10. Det klarar vi nu med råge och ligger under 5, säger Andreas Ershammar.
En anledning till att kvaliteten ökat är att man idag får in rent matavfall från skolkök, livsmedelsbutiker och andra kommuner som komplement till de egna hushållen i Halmstad.
2019 var det dock kris i kvaliteten och HEM tvingades stänga av alla flerfamiljshus och börja om med dem från noll för att komma till rätta med felsorteringen i gröna påsen. Vid plocktester då visade innehållet i vissa påsar allt från blöjor och tomma plastförpackningar till grytor, batterier och gympadojor. Ingenting som ska ligga blandmatavfallet.
Idag sorterar majoriteten flerfamiljshus åter ut matavfall men nu i separata tunnor för gröna påsen vilket ger bättre koll på vad som går in i anläggningen och slurrytillverkningen.
- Man blir ledsen och arg när folk säger att den där anläggningen aldrig har funkat. Den har fungerat hela tiden. Sorteringen går hur bra som helst, men vi kan ju inte påverka om folk gör fel i sorteringen, säger Andreas.
In till anläggningen körs mellan 150 och 200 ton avfall per vecka för att sorteras. Under 2025 ska de löpande banden byggas ut för att hantera fler påsar i olika färger för hushållens förpackningar. Andreas hoppas och tror att det kommer att funka bra.
- För oss blir det bara lite mer att hålla koll på och fler kameror att överblicka. Det viktigaste jobbet görs ju i hemmen när folk sorterar rätt från början. Vill man inte göra rätt är det ju faktiskt bättre att maten hamnar i restavfallspåsen än tvärtom.
Emellanåt får anläggningen besök av kollegor och av kommuninvånare vilket personalen tycker är positivt. Dels för att man får chans att informera om anläggningen, dels för att visa konsekvenserna när man sorterar fel.
- Jag tror att många är nyfikna på hur det fungerar och vi tar oss gärna tid att visa och förklara om de vill komma hit, hälsar Andreas.
Att jobba med sopor kanske inte låter som ett drömjobb, men kollegorna på optiska ångrar inte sina yrkesval.
- Det är roligt att jobba med driften och tekniken. Här får man arbeta aktivt och vara på tårna. Vi får möjlighet att både förbättra och förändra så att det passar oss och det som kommer in hit för sortering. Jag trivs jättebra och har aldrig ångrat att jag bytte jobb. Det gör inte ont att gå till jobbet på morgonen, summerar Andreas Ershammar.
Sedan en tid tillbaka arbetar HEM för att tillsammans med alla våra kunder slippa lösa sopor i alla tunnor. Framför allt jobbar vi på att få alla hushåll att förstå varför allt som slängs i tunnan ska vara förpackat i knutna påsar. Löst avfall ställer nämligen till det både för närmiljön och sorteringen.
