På Petterssons Miljö i Kistinge mellanlandar en rad material innan de transporteras för att återvinnas. I många år har bolaget varit entreprenör åt HEM och möjliggjort en rad insamlingar och miljöåtgärder i Halmstad. Idag bistår man bland annat med slamtömning och tömningar av förpackningsstationerna i kommunen.
Petterssons Miljö, tidigare Petterssons Miljöåkeri, är ett familjeföretag grundat av nuvarande ägarnas farfar på 1940-talet. Från första början var man taxibolag men i och med inköpet av den första lastbilen kom avfallshanteringen in i bilden och sedan dess har man växt starkt på återvinningsfronten och fordonsinköpen har blivit fler och varierade.
Anna Pettersson, barnbarn till grundaren, har jobbat många år i företaget och suttit på många av stolarna. Chaufför, styrelseordförande, vd, ekonomiassistent och numera driftchef för spol- och slamverksamheten och styrelseledamot. Bland Annas övriga 4 syskon så kör en spolbil och två sitter i styrelsen i företaget som idag har 33 anställda varav 25 chaufförer som utgår från Halmstad, Falkenberg eller Varberg. Upptagningsområdet är i dag hela Hallands län från Kungsbacka i norr till Laholm i söder.
Ansvaret för att tömma containrarna på förpackningsstationerna är inget nytt för Petterssons. Innan HEM vid årsskiftet tog över det ansvaret körde företaget åt dåvarande FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen. När HEM tog över fick man insamlingen av papper och plast medan HEM själva kör in glas, metall och tidningar.
Under några år hade Petterssons också städuppdraget på återvinningsstationerna i Halmstad vilket inte var en liten uppgift med tanke på att vissa invånare ständigt tycks missta förpackningsstationerna för återvinningsstationer.
- Det är väldigt olika på olika ställen hur skräpigt det blir, men på vissa stationer kan man städa sju dagar i veckan och det är lika illa dagen efter. Vissa människor bryr sig helt enkelt inte och det händer när vi kommer ut att man ser bilar som ”smyger därifrån”, säger Bengt Arman, driftchef.
Han understryker att det inte är meningen att företagets chaufförer ska behöva ta fighten och säga till kunder som gör fel, men ibland blir de tvungna. De invånare som medvetet gör fel har sällan några bra argument för varför de bara dumpar sitt skräp på fel ställe.
- De slänger i alla fall inte det i skogen. Men det blir en dyr hantering när vi eller andra måste ta hand om det och städa upp. Det är ju så enkelt att bara åka till återvinningscentralen, säger Bengt.
Städningen sköter företaget alltså inte längre i Halmstad, men väl i Falkenberg, Varberg, Hylte och Kungsbacka och situationen är ganska lik i de olika kommunerna.
Papper och plast, som är det stora flödet i insamlingen, körs in till företagets anläggning i Kistinge där det vägs in, lossas och pressas till balar för transport till olika återvinningsföretag i landet. Plasten går till exempel idag till den moderna plastanläggningen i Motala.
Hela länets plast och papper balas på plats i den balpress man investerat i för ändamålet. Att kommunerna tagit över insamlingsansvaret för förpackningar har inte inneburit några större förändringar, menar Bengt Arman, mer än att man har lite fler kontaktpersoner idag än då FTI hade uppdraget.
- Olika kommuner har visserligen lite olika system vilket medför ökade krav på uppföljning och dokumentation för respektive kommun, förklarar Anna Pettersson.
När många branscher gick ner under covidåren slapp Petterssons trista neddragningar och uppsägningar. För tvärtemot många branscher såg man ett ökat behov av insatser just i avfalls- och återvinningssektorn eftersom folk som satt hemma handlade mer, renoverade hemma och beställde på nätet med ökade mängder förpackningar som följd.
Ända sedan farfars tid har Petterssons haft samarbete med och arbetat åt Halmstads kommun i olika konstellationer. Från början var det mycket glesbygdskörning och alla boende i ytterområdena kände till företaget och chaufförerna som åkte förbi i sina fordon.
2003 vann man upphandling om avfallstömning i hela yttre kommunen medan HEM tog stadskärnan. Då hade företaget sex sopbilar för uppdraget och Anna Pettersson och bröderna Håkan och David hoppade in för att hjälpa till.
- Det var vår pappa som drev företaget och han ville gärna ha med oss barn på tåget så jag tog lastbilskörkort och började jobba som chaufför, berättar Anna.
2010 förlorade man dock upphandlingen till Ohlssons och stod utan en stor del av sitt uppdrag och förlorade därmed också 60 procent av omsättningen.
- Det var tufft, men vi bestämde att vi skulle vara större året efter än vad vi var när vi tappade soptömningsuppdraget. Vi köpte nya spolbilar och fick uppdrag åt FTI och kunde växa utifrån det, minns Anna Pettersson som alltså arbetat över 20 år i företaget.
Driftchef Bengt Arman har hunnit lägga sju år på sitt uppdrag medan vd Roger Zonbrant, med sina fyra veckor, är ny i företaget men med riktningen utstakad för framtiden.
En stor sak var att man i somras släppte ordet åkeri i företagsnamnet för att ännu mer markera och förflytta företaget mot hållbarhet och ett helhetsansvar för avfall och miljö.
- Det finns enorma erfarenheter och kunskap hos dem som arbetar här idag. Spol, slam, avfall, återvinning och sedan 1,5 år mer fokus på verksamhetsavfall. Där har vi börjat här hemomkring med bland annat Hallarna och jobbar oss utåt. Lite uppdrag har vi i Varberg också, förklarar Roger Zonbrant.
Han gillar sitt uppdrag och var glad när tjänsten dök upp för, som han säger, återvinning kommer inte att minska. Det finns alla möjligheter att hitta ny bredd i verksamheten och nå ännu fler kunder bland privatpersoner, kommuner och företag.
- Det vi bidrar med genom våra tjänster är en god och viktig sak här och nu, men ännu viktigare för framtiden.
Som aktiva i avfalls- och återvinningsbranschen är det omöjligt att undgå frågor kring den miljöskandal som just nu är uppe i rätten kring företaget Think Pink som, enligt åtalet, tog återvinningsuppdrag från kunder under flera år för att sedan bara dumpa allting på fel ställen med miljökatastrofer som följd.
- Det där är oerhört sorgligt. När man läser om dem som gör så uppenbart fel vill ju vi vara de som gör rätt. Det är också viktigt att kunderna förstår att det kostar att göra saker på rätt sätt även om vi jobbar för att bli så kostnadseffektiva som möjligt. När det görs fel drabbar det skattebetalarna.
Bengt, Roger och Anna är alla ense om att branschen, trots några rötägg som Think Pink, ändå är på väg åt rätt håll. Lagstiftning, dokumentationskrav och certifieringar gör det allt svårare att fuska och kunderna vill och kräver också bevis för att återvinning och hantering går rätt till.
- Uppdragsgivare idag är väl insatta i vad man vill ha och de ställer höga krav på oss entreprenörer så att vi gör rätt. Där finns det en hög moral, säger Roger Zonbrant.
Ambitionen är att inte bara leverera en service utan mer ha ett slags partnerskap med sina kunder där det blir både ge och ta i samarbetet.
- Det där sitter i företagets DNA och är en styrka trots att vi är ganska små i jämförelse med de större bolagen i branschen. Vi kan vara både snabbfotade och flexibla, säger Roger Zonbrant.
På vissa områden ser man sig nu både som konkurrent, uppdragstagare och samarbetspartner åt bland annat bolag som HEM. En balansgång som man dock inte ser några större problem med. Men med en viss konkurrens även till kunder och uppdragsgivare är det viktigt att ha respekt för varandra.
- Vi har en bra samsyn med HEM kring det som ska göras. Sedan är vi naturligtvis inte alltid överens om allt när avtal ska tolkas och så men vi kommer alltid till bra lösningar, säger Bengt Arman.
Framtiden ser alltså ljus ut för Petterssons och det visar sig även på rekryteringssidan där man idag har betydligt enklare att rekrytera, även chaufförer, än för bara ett år sedan. På jämställdhetsfronten är det också ljust. Fyra av de anställda på kontoret är kvinnor och av chaufförerna är idag också fyra kvinnor. Mellan sig så rattar de kranbil för återvinningsstationerna, baktömmarfordon, lastbil och slambil.
- Transportbranschen har blivit mer attraktiv för tjejer. Det syns på intagningen till gymnasierna där fler tjejer söker in. Många inser nog att det inte är så dumt att komma ut efter utbildningen och kunna jobba direkt till en bra lön, säger Bengt Arman.
Innan vi lämnar Petterssons får vi en rundvandring på anläggningen. I det stora materialtältet byggs högarna av plast och papper på. Vid balpressen jobbar en av medarbetarna och i en av högarna fladdrar lite finare kontorspapper och tryckerispill som är en egen fraktion.
I plasten finns en hel del felsorterat och kladdigt. En del synligt sorteras bort med skopa men en del följer med och får avskiljas i den större processen på återvinningsanläggningen i Motala.
- Generellt gäller att det är viktigt att veta vad för material som återvinns eftersom det sedan ska användas för olika saker till nya material. Tryckerispill finns det idag en bra andrahandsmarknad för. Det finns en vinst i återvinningen i stället för att som förr bara betala för att bränna upp det, säger Roger Zonbrant.
Ännu fler material skulle gå att återvinna, men det måste också finnas ekonomi i det. Vissa material finns det för lite volym av eller för dålig avsättning för och behandlingen blir därför alldeles för dyr.
På Petterssons miljö har man under senaste året investerat 40 miljoner kronor för att kunna ta nästa steg i företagets utveckling mot ett ännu mer renodlat miljöföretag.
- Det är mycket spännande på gång och en riktigt kul omställning att få vara med i, konstaterar Roger Zonbrant.
Med sådana ambitioner tillsammans med lojal och engagerad personal och en bransch som kommer att växa ytterligare i takt med ny lagstiftning och behov av materialåtervinning är det väl inte omöjligt att tro att ännu en generation Pettersson har sina arbeten tryggade i familjeföretaget i framtiden.
Ute på Sadelvägen i Kistinge, ett stenkast från Stena Recyclings stora återvinningsanläggning, huserar EliaExpress, transport- och logistikföretaget som utgör en viktig kugge för att HEM:s återvinningsverksamhet och fjärrvärmeproduktion ska rulla på utan krångel. Hit kommer avfall för att krossas, omlastas och tillfälligt läggas upp i väntan på transport in i fjärrvärmepannorna.
