Tillsammans med HFAB och Halmstads kommun
Win win för miljö och kassa med nytt samarbete kring styrda temperaturer
Finns det pengar att spara både för energibolag och kund om man kan minska topparna i värmeuttaget under morgontimmarna under de månader då vi går från sommar till höst respektive vår till sommar? Det tror HEM och nu tar man kommunen och HFAB till hjälp för att testa teorin i verkligheten.
Fjärrvärme är en fantastisk uppvärmningsform. Genom att värma upp stora mängder vatten på ett ställe och leda ut det i ledningar kan du ge smart uppvärmning till väldigt många fastigheter utan att belasta elnätet och använda den el som behövs för annat. Kan du dessutom få den där värmen genom att elda avfall som vi ändå behöver bli av med är det ännu smartare.
Tyvärr finns det vissa tidpunkter under året då det inte räcker att elda avfall eller biobränslen för att värma alla uppkopplade fastigheter, månader då vädret slår om och temperaturerna sjunker. Speciellt under morgontimmarna. I de perioderna tvingas energibolagen att ta till så kallade spetsbränslen i form av olja och naturgas. Dessa är både dyrare och mer skadliga för klimatet varför alla bolag försöker hitta sätt att minska användandet av dem.
Styra värmebehovet
På HEM kör man nu ett test tillsammans med Halmstads kommun och HFAB för att se om man kan minska behovet av de skadliga spetsbränslena och därmed spara pengar och utsläpp genom att styra värmebehovet i en rad fastigheter under de mest värmekrävande timmarna på dygnet under i de aktuella månaderna.
Flera energi- och fastighetsbolag i Sverige är redan i gång med liknande projekt. Till exempel har Örebro Bostäder kört något liknande ett bra tag och kunnat dela med sig av erfarenheterna till Halmstad. Även i Jönköping ska man köra test med varianter på den här effektstyrningen.
- Vi är redo att börja en pilot nu för att se hur vi kan göra det här i Halmstad. Får vi tillräckligt många fastigheter med i det här kan vi verkligen göra skillnad, säger Ulf Andersson, integrationsarkitekt på HEM.
Det man vill åstadkomma är att energibolaget får möjlighet att under några tidiga morgontimmar styra tillförseln av värme till de berörda fastigheterna för att då spara in på nämnda spetsbränslen. Poängen är att utnyttja byggnadens lagrade värmeenergi, men bara så pass att inomhustemperaturen inte påverkas kännbart. Efter två-tre timmar släpps värmen på igen långsamt och meningen är att ingen av de boende i husen ens ska märka någon skillnad.
I det första skedet testar man tekniken på Kattegattgymnasiet, Sannarpsgymnasiet samt i ett av HFAB:s bostadsområden, vilket område är ännu inte bestämt, men det rör sig om cirka 200 - 300 lägenheter.
- Vi hade hört talas om det här tidigare från andra kommuner men det har inte funnits något incitament att testa hos oss tidigare. När vi fick frågan från HEM kändes det naturligt att vara med och positivt, inte minst ur klimatsynpunkt, om vi kan bidra till att minska användningen av fossila bränslen, säger Filip Bauer, energisamordnare på HFAB.
Fler fastigheter
Även René Sörensen, driftingenjör på kommunens teknik- och fastighetsförvaltning, är positiv till pilotprojektet och hoppas att resultatet ska visa sig framgångsrikt så att man kan gå vidare med fler fastigheter.
- Våra byggnader är robusta och kan hålla värme länge. Dessutom är vattnet redan uppvärmt i ledningarna och tar tid att kylas av så att styra temperaturerna så här under en kortare tid kommer inte att märkas. Det är ju roligt om byggnaderna inte bara är mottagare av energi utan faktiskt också blir en viktig del i att påverka energisystemet positivt, säger han.
Martin Bölander, affärsutvecklare på HEM:s marknadsavdelning, tror mycket på samarbetet.
- Nu är vi inne i första skedet där vi testar tekniken och har tillgång till de här fastigheterna. Vårt system i produktionsanläggningen ska kommunicera med systemen i de här byggnaderna så att vi nu kan stänga av uppvärmningen vid specifika tidpunkter. Senare kan man automatisera så att det går signaler mellan värmeproduktionen och fastigheterna, förklarar han.
Affärsmodell
När de tekniska lösningarna är på plats kommer den trevliga uppgiften att diskutera hur man sinsemellan ska fördela vinsterna från samarbetet. Går allt enligt plan finns det nämligen stora pengar att spara genom att undvika de dyra (och klimatskadliga) fossila uppvärmningsformerna.
- Affärsmodellen för det här får vi ta fram gemensamt, för meningen är att det ska bli en vinst både för HEM som producerar värmen och för kunderna som hjälper oss att spara, säger Martin Bölander.
Hur en sådan fördelning går till har man inte diskuterat än. Olika kommuner gör på olika sätt som till exempel genom sänkning av taxan, en återbäring eller något annat.
- Det är klart att det är en viktig del och ett långsiktigt mål att som kund också få del av kakan, säger René Sörensen.
Även HFAB, som aktiebolag, strävar naturligtvis efter att hitta nya sätt att göra goda affärer genom ökade intäkter eller minskade kostnader.
- Så är det naturligtvis, men i nuläget går vi in i samarbetet som en utvecklingsmöjlighet för oss och för Halmstad, säger Filip Bauer.
Ulf Andersson lägger till att ytterligare en vinst för HEM och ägarna är att om värmeanläggningen på Kristinehed kan utnyttjas mer effektivt på det här viset kan man även frigöra kapacitet och därmed slippa investera dyra pengar för att kunna producera mer.
Kattegattgymnasiet var först ut med att få testa temperaturstyrningen under morgonen till tisdagens första lektioner. 05 på morgonen sänktes värmen med 0,5 - 1 grad under ett par timmar och allting fungerade precis som det var tänkt.
Utvärdering
Piloten ska nu köras under en period och efter utvärdering, analys och den där förhandlingen om hur man fördelar besparingen kan man börja skala upp till fler fastigheter. Med kommunens drygt 500 fastigheter (med 208 anslutningspunkter till fjärrvärmenätet) och HFAB:s cirka 300 fördelat på 11 000 lägenheter finns det en del att göra.
- Nu är det här ett samarbete inom kommunen, men alla våra nya centraler är uppkopplingsbara så även privata kunder kan anslutas i framtiden om det finns intresse, säger Martin Bölander.
Medan vi pratat har eleverna på Kattegattgymnasiet där vi, som av en händelse, befinner oss börjat välla in för lunch och lektioner. Glada och pratsamma i kompisgängen går de där helt omedvetna om att deras skola under natten varit först ut i ett projekt som förhoppningsvis ska ge vinster tillbaka till deras hemstad både i form av pengar och minskat klimatavtryck. Hade de vetat om det hade de säkert varit ännu gladare.
