Ute på Sadelvägen i Kistinge, ett stenkast från Stena Recyclings stora återvinningsanläggning, huserar EliaExpress, transport- och logistikföretaget som utgör en viktig kugge för att HEM:s återvinningsverksamhet och fjärrvärmeproduktion ska rulla på utan krångel. Hit kommer avfall för att krossas, omlastas och tillfälligt läggas upp i väntan på transport in i fjärrvärmepannorna.
Det är en regngrå fredagseftermiddag när vi kryssar oss ut på småvägarna till EliaExpress anläggning. Magnus Bengtsson, produktionsledare, har lovat visa oss runt och berätta om alla de verksamheter företaget har som anknyter till oss på HEM. Det där visar sig bli svårare än man trott för hans telefon ringer och ringer. Stora och små kunder vill ha svar om diverse inlämningar. Kan man lämna asbest? Går det att få hemkört matjord och grus? Kan man lämna storsäckar med blandat avfall för eftersortering?
Magnus Bengtsson är inne på andra året på EliaExpress. Tidigare hade han eget åkeri med lastbilar men hoppade över och blev produktionsledare för 1,5 år sedan och det ångrar han inte.
- Den här verksamheten utvecklas hela tiden. Mer och mer ska återvinnas och det kommer nya lagar och regler. Sedan årsskiftet är det till exempel lag på att alla butiker ska avpaketera livsmedel så det hjälper vi till med för dem som inte kan göra det själva, förklarar han.
Tillsammans med HEM ska man inom kort köra ett test just på det området för att hjälpa butiker återvinna de flytande livsmedlen. Genom att sätta ut insamlingskärl för juice, läsk, öl och annat flytande kan man avlasta för kunden och få in biologiskt material till slurry, det som sedan ska bli biogas och biogödsel.
Det är bara ett av flera samarbeten man har med HEM. Hit till anläggningen kommer kontinuerligt grovt brännbart avfall från återvinningscentralerna för att krossas till mindre delar som får plats i fjärrvärmepannorna. På ett område ligger stora balar från Irland med det så kallade ”importavfallet” som kompletterar det lokala avfallet under höst och vinter då det behövs extra mycket för att värma upp Halmstad.
Balarna kommer in och ska i stort sett omsättas direkt så det handlar inte om någon längre tid. Detsamma gäller när pannorna genomgår underhåll och renovering sommartid. Då ställer EliaExpress upp med asfaltsyta under tiden pannorna är ur bruk.
Det är inte bara återvinningscentralerna som skickar avfall som sedan hamnar i energiutvinningen på Kristinehed. Hit kommer även material från industri, företag och byggen för att sorteras och, i de fall de inte kan återvinnas, krossas till avfallsbränsle.
- Sedan i somras hjälper vi också HEM att bala en del torrt avfall som kan ligga lite längre. På det viset förebygger vi bränder och nedskräpning som det finns risk för med löst avfall i hög, säger Magnus Bengtsson.
EliaExpress grundades år 1997. Det var då som Halmstad Express övertog Bröderna Eliassons Åkeri. 2019 förvärvade Norrvidinge Lastbilscentral AB företaget och kom in på den halländska marknaden. Namnet behöll man eftersom det redan var etablerat i Halmstad med omnejd.
Företaget har idag samarbete med flera aktörer inom avfall och återvinning, bland annat Stena. Olika avfallsfraktioner går till olika anläggningar för återvinning. Metallen körs till Stena medan plasten åker lite längre till Sexdrega utanför Ullared.
På området förädlas mycket av sådant som vi vanligtvis bara ser som sopor. Sten, betong, schaktmassor siktas och krossas och kan delas in i olika dimensioner för nya användningsområden.
- Det är väldigt noga med var materialet kommer ifrån, vad det innehåller och så. Man vill veta säkert att det inte är något farligt som följer med för människor och naturen, säger Magnus Bengtsson.
I Sverige går idag endast 1 procent av avfallet till deponi vilket är en fin siffra. Vissa material finns det ingen avsättning för, som till exempel asbest och isolering.
Ute på anläggningen i Kistinge arbetar Magnus och tre fastanställda kollegor. Den här dagen är det två medarbetare som balar och en som kör grävmaskinen och sorterar avfallet i de stora högarna.
- Vi tar in extra folk och även olika maskiner i perioder då det är mer att göra. Vi har också ett väldigt bra samarbete med Kristinehedsgymnasiet och tar praktikanter därifrån vilket fungerat jättebra. Det är duktiga ungdomar, säger Magnus Bengtsson.
Att ställa upp med praktikplatser åt gymnasieeleverna bidrar naturligtvis till att säkra tillväxten på kompetens i branschen och även kanske göra det lättare att rekrytera personal i framtiden. Magnus Bengtsson känner just nu inte någon större oro för just rekryteringen framöver. Maskinförare verkar vara ett attraktivt yrke och allt fler tjejer söker sig också till utbildningarna vilket ju känns positivt inför framtiden.
På HEM har han mest kontakt med kollegorna i Vågen ute på Kristinehed. Det är de som kontaktar honom om något lass bränsle varit av sämre kvalitet. Som för ett tag sedan då till exempel pappers- och plastremsor krossades för dåligt och skapade bekymmer för traversen in i pannorna.
- Då får vi göra på annat sätt och krossa fler gånger. Remsor kan orsaka bränder så det vill vi inte få med i lassen. Att sådant ändå händer beror på att krossen slits hela tiden och då får man byta ut delar, förklarar Magnus.
En rundvandring på området kanske ger den oinvigde en känsla av gamla dagars ”soptippar”, men här har varje hög och varje fraktion ett syfte, ett längre liv som återvunnet och förädlat eller som sorterat för energiutvinning till fjärrvärme.
Att ta hand om avfall är noga reglerat och kostar pengar och det måste det få göra. Skandaler i avfallsbranschen, som gigantiska och ännu mer tragiska Think Pink företaget som tog betalt för att återvinna avfall för att sedan bara dumpa det i känsliga naturområden med katastrofala följder för natur och människor, visar att om något är för billigt för att vara sant så ska man passa sig.
Magnus Bengtsson menar att de seriösa och lagliga aktörerna känner stolthet för att göra rätt och ta hand om avfallet på bästa sätt. Det flesta avfall kan få nytt liv och bidra till att båda spara planetens resurser och till en mer hållbar användning av allt som redan finns. Det blir en win-win för både ekonomi och miljö om det görs på rätt sätt. Det någon vill bli av med kan bli det som en annan behöver för sin verksamhet.
- Det finns inga genvägar när man hanterar avfall. Ska det gå rätt till kommer det att kosta pengar.
I framtiden tror han att återvinningsföretagen kommer att få ännu mer att göra och att vi blir allt bättre på att hitta sätt att göra nya produkter av det som idag ses som avfall.
På så vis kommer vi ännu närmare mottot ”den enes skräp den andres guld”.
Det tog sin lilla tid, men nu står Halmstads senaste och nyaste stadsdel Ranagård i stort sett klar. Granne med både skog och hav som det sades i annonserna inför byggstarten tronar området upp sig med en bredd av boendeformer, grönytor, skola och äldreboende.
Alla branscher har sina rötägg, men inte alla ställer till så stor skada som företaget Think Pink som nu står inför rätta, åtalade för en lång rad miljöbrott runt om i Sverige. Med kriminella som vill tjäna snabba pengar på att handla med avfall gäller det för seriösa bolag att både vara på sin vakt och att gå före med gott exempel. På HEM arbetar man aktivt för att inte få in illegalt avfall i förbränningen på kraftvärmeverket på Kristinehed.
