Stort steg för fossilfritt på Oceanen
Färden mot fossilfri uppvärmning till 2030 går stadigt framåt - vår anläggning Oceanen har ställt om från gas till bioolja.
Färden mot fossilfri uppvärmning till 2030 går stadigt framåt och nu senast är det medarbetarna på Oceanen som varit med och ställt om från en stor del gas till bioolja, ett både billigare och mindre miljöskadligt bränsle. Vi kollade in vad de gör ute på HEM:s värmeanläggning i hamnen.
Att vi måste ställa om samhället från dagens tungt fossilberoende till fossilfritt är nog de flesta medvetna om med dagens klimatutmaningar. HEM ställde, under vd Monika Karlsson, sig redan 2018 bakom Energiföretagens färdplan Fossilfri uppvärmning som syftar till att ha fått bort fossilt bränsle (kol, olja, gas) i uppvärmningen till år 2030. Även kommunens klimat- och energiplan, som även HEM följer, har som mål att uppvärmningen i Halmstad ska vara fossilfri till 2030.
På HEM har ambitionerna i de olika planerna översatts till bolagets förutsättningar för att nå målen och där har en hel del fokus hamnat på anläggningen Oceanen som förutom biobränsle/flis även varit viktig stöd med spetspannor för riktigt kalla dagar med bränslen som olja och naturgas i toppen.
Att Oceanen, på grund av sitt geografiska läge, även servar en av bolagets största kunder Viking Malt med värme, minst 120 grader, dygnet runt året om i olika driftlägen har också krävt extra av just Oceanen med sina tre kombipannor för gas och olja.
Mycket att byta
Med ambitionen att gå mot fossilfritt tog HEM 2023 beslut om att gå från den dyra biogasen till bioolja för Oceanen, en vinning både ekonomiskt och miljömässigt för HEM, och i höstas började ombyggnationen för att ställa om bränslet.
Det var ett rejält men ändå snabbt projekt där mycket fick byggas om och bytas ut. Blad annat fick alla rör bytas till rostfritt eftersom biooljan är aggressiv och går hårt åt både rör och packningar. Även pumpar och värmeväxlare fick bytas och alla rör utomhus förses med värmeledningar eftersom nya bioolja 25, som produceras av biologiskt avfall från restauranger och olika livsmedel, är extremt temperaturkänslig. Från att önskvärt ha en konsistens som en ”högtrycksdimma” kan den lätt förvandlas till margarin vid lägre temperaturer
Det får inte gå under 20 grader i rören för då blir biooljan som smör i ledningarna. Man vill inte behöva gå och värma upp alla rör för att få igång flödet, säger driftledare David Björklund som var med om exakt det en kall vinter 2011 då biooljan stelnade i rören på Bäckagård och man fick stå med blåslampor för få det att smälta.
Han och driftledarkollegan Anton Gustafsson har varit med i projektet hela vägen och är nöjda med förändringarna. Anton började på HEM 2017, då på Kristinehed men flyttade 2021 över till Oceanen. David har varit HEM trogen sedan 2011.
Smittande stolthet
Vd Håkan Naij uttryckte för en tid sedan stolthet över att jobba på HEM och hoppades att den känslan delades av medarbetarna. Efter en timme med Anton och David kan man helt klart konstatera att här finns en rejäl dos stolthet både över bolaget, sin specifika arbetsplats på Oceanen och uppdraget man har. Och det är en känsla som smittar av sig och som man blir glad av som kollega.
Även om de båda anläggningarna Kristinehed och Oceanen är lite olika stora, olika åldrar och eldas med olika bränsle så är alla system ändå applicerbara på båda ställen vilket gör det enkelt för kollegorna att hjälpa varandra vid behov. Båda anläggningarna kan producera el och även om Kristinehed är störst så har faktiskt Oceanen kapacitet att producera mest fjärrvärme.
Oceanen är inte först ut med att byta till fossilfritt. HEM har redan idag fossilfritt bränsle i sina yttre spetspannor på Wapnö och Bäckagård. Inne på Stena Recyclings område i Kistinge finns ännu en panna som är en rest från tiden då Pilkington bistod HEM med spillvärme in i systemet. Den pannan är fortfarande fossil men används i stort sett inte alls.
Koldioxidinfångning
Avfallsförbränningen på Kristinehed räknas idag inte som fossil även om det som kommer in består av allt mer plast. Till 2045 ska dock även avfallsförbränning till uppvärmning ha netto noll, alltså inte släppa ut mer koldioxid än vad man kan ta upp. För att komma dit krävs CCS, koldioxidinfångning, En del kollegor i energibranschen är på gång medan andra räknar på hur man ska ta sig dit då det krävs stora investeringar och samarbeten.
I vår strategi är CCS en del av det vi gör nu. Men sen är frågan vad vi har rådighet över och kan kontrollera och vad vi inte kan påverka. Till exempel är det svårt att riktigt fånga upp vad som kommer in till oss och pannorna. Där är koldioxidinfångning lösningen för då hanterar vi det som kommer ut i slutet av skorstenen och tar hand om det, säger Cecilia Bergquist, anläggningsutvecklare.
Även om CCS är målet och nödvändigt för att klara omställningen så får vi glädjas åt alla små steg på vägen dit och där är biooljan på Oceanen en del.
Det är kul att få vara med och göra något sådant här för vi jobbar ju för att ha en bra verksamhet här. Att köra effektivt, laga i tid och få det att fungera länge genom att ta hand om anläggningen på bästa sätt, säger Anton Gustafsson.
Engagerade medarbetare med fokus på förbättringar
Det märks, som jag sa, att kollegorna på Oceanen bryr sig om sin arbetsplats. En rundvandring genom anläggningen visar en välstädad och skinande miljö där man dessutom ständigt hittar nya effektiviseringar och sätt att förbättra både teknik och arbetsmiljö.
- För ett tag sedan fixade vi kemikaliehanteringen. Det stod grejer lite varstans innan och det var svårare att komma fram. Nu har vi samlat allt på ett ställe så man enkelt kommer in med trucken och det blir säkrare och lättare att städa, säger David Björklund.
Medarbetarna har tillsammans varit engagerade i bränsleomställningen och kunnat komma med idéer och fått styra projektet i rätt riktning. En styrka eftersom alla känner anläggningen utan och innan.
- Det är bra att ha externa konsulter i projektet, men de ser inte alltid det vi ser som jobbar här. De kanske föreslår någon placering för pumparna medan vi ser att det varit mer effektivt på ett annat ställe för just vår anläggning, förklarar David Björklund.
På Oceanen finns en tank för 600 kubik bioolja. Är det riktigt kallt går det åt sex kubik i timmen eller 150 kubik per dygn, men det är i allra värsta extremfall och enbart tidiga mornar när alla ska duscha ungefär vid samma tidpunkt.
Flisen är så klart huvudbränsle även fortsättningsvis och biooljan en förutsättning för att den ska fungera eftersom du inte kan börja en flisförbränning från noll utan måste igång med en startbrännare som fram till nu gått på gas men som nu ska bli bioolja. När man sedan fått upp pannan i rätt grad kan man köra in flisen och gå upp i temperatur.
En riktig positiv nyhet alltså där vi rör oss i rätt riktning mot fossilfritt. Anton Gustafsson summerar nog det vi alla känner:
Det känns extra kul att ha gjort det här och gå över till bioolja för det bär ju emot att elda fossil olja och gas.
