Den 1 januari i år blev det lag på att alla hushåll ska lämna sina kläder och textilier till återvinning. Även det som är av så dålig kvalitet att det tidigare gick direkt i restavfallet och vidare till förbränning. Den allt sämre kvaliteten hotar nu ekonomin och existensen för de organisationer som samlar in textil och som får ta kostnaderna för hantering och i slutändan förbränning.
Tanken med lagen är naturligtvis god. Vi vet att vi måste hushålla med planetens resurser och klimatavtrycket för produktion av textilier är stort både vad gäller råvaror, vattenförbrukning och energiåtgång i produktionen.
Men till skillnad från förpackningar, där tillverkarna av materialen faller under producentansvaret och därför är med och bekostar insamling och återvinning av produkterna, omfattas textil idag ännu inte av producenternas ansvar. Ansvaret för insamling faller nu på kommunerna som i sin tur skriver avtal med insamlingsorganisationer som får behålla materialet och de intäkter de i nästa steg kan få.
Insamling av textil har traditionellt skötts av välgörenhetsorganisationer som en del i att finansiera sina verksamheter, sälja i butiker och skicka som nödhjälp till katastrof- och krigsområden.
Så långt är väl allt gott och väl. Förutom att insamlingsorganisationerna nu från en dag till en annan fått in sådana enorma mängder textil att man nästan drunknar. Och dessutom med en allt högre andel material av riktigt dålig kvalitet vilket gett enorma kostnader för sortering och i slutändan förbränning av allt som det helt krasst inte finns någon avsättning eller användning för.
I Halmstad har HEM sedan 2021 samarbete kring textilinsamling med välgörenhetsorganisationen Human Bridge som är störst i Sverige på textilinsamling och som till 90 procent finansierar sina olika projekt med inkomster från de kläder och textilier man får in.
Enligt Joachim Olivendal, regionchef för Human Bridge Syd/Väst/Öst, märkte man redan vid årsskiftet att fokuset för textilinsamlingen plötsligt skiftade. Från att folk tidigare skänkt kläder och material av högre kvalitet som en god gärning blev mer och mer i påsarna trasigt och oanvändbart.
- Vi märkte stor skillnad när den nya lagen kom. Mycket sämre kvalitet, en stor del riktigt dåligt och faktiskt omöjligt att ens återvinna. Kläder, täcken, kuddar, mattor som är nedsmutsade och osanitära kommer in vilket inte går att använda men som vi ändå måste hantera till dyra kostnader.
Jo, för all hantering, även den som syftar till något så gott som ökad återvinning och en mer cirkulär hantering av våra material, kostar ju pengar och någon måste betala. Ofta den sist ut i kedjan vilket i det här fallet är textilinsamlaren.
Joachim Olivendal är öppen med att allting som lämnas till insamling inte går att rädda. 2023 skickades 6 procent av det insamlade till förbränning. 2024 var siffran lite högre och nu 2025 befarar Joachim att den siffran kommer att öka ännu mer.
- Problemet är att allting som är för dåligt för att återvinna ändå måste hanteras. Går det till förbränning tar enerigibolagen upp till 1300 kronor per ton. Det är kostnader som är kännbara för vår organisation.
Att skicka material till förbränning är olyckligt ur flera aspekter menar Joachim Olivendal. Främst för att insamlingsorganisationer arbetar i en förtroendebransch. Får folk som lämnar in sina material till återvinning höra att det eldas upp skadas förtroendet och folks vilja att bidra. Att kostnaderna går ut över organisationernas ekonomi och välgörenhetsprojekt är naturligtvis inte heller hållbart.
Om Human Bridge
Human Bridge är en biståndsorganisation som utför materialrelaterade projekt. Årligen sker insatser till ett 25-tal länder. En del insatser sker i samverkan med andra organisationer, bland annat Läkarmissionen och Erikshjälpen.
Här kan du lämna textilier
I Halmstad har Human Bridge idag insamlingscontainrar på 36 platser vid återvinningscentralerna och återvinningsstationer.
På Human Bridge.se ser ni var ni kan lämna lokalt om ni söker på Halmstad.
Textilier som återvinns blir i dag främst trasor till industrin. En del blir stoppning och isoleringsmaterial, utfyllnad till plastmaterial. En liten mängd kan användas till nya plagg, mattor och produkter genom upcykling av materialet. Återvinning står för en liten andel av textil som kommer in.
Human Bridge samlade in 12 500 ton textilier 2024 motsvarande 800 lastbilar fulla med kläder, tyger och annan textil som ska sorteras efter kvalitet. Det mesta av försäljningen av insamlade textilier sker till två stora sorteringsanläggningar i Litauen och Slovakien. Härifrån skickas sedan textil ut till deras butiker runt om i världen. Intäkter från textilförsäljningen har bland annat använts till att köpa matpaket lokalt i Ukraina för utdelning till invånare i landet.
I Sverige har organisationen 12 butiker och 5 anläggningar för sortering av textil.
- Om det funnits ekonomi i att sortera och sälja mer i Sverige hade vi varit glada. Ungefär 750 ton sorteras vid våra finsorteringsanläggningar som vi driver tillsammans med tre kommuner. Av det går cirka 20 procent till svenska butiker.
Återstående insamlade material grovsorteras vid Human Bridge anläggningar i Holsbybrunn och Rosersberg i Stockholm. Det innebär att 100% av allt insamlat material sorteras i Sverige.
80 procent av det som Human Bridge samlar in har så bra kvalitet att det kan återanvändas genom att det skickas till butiker eller bistånd. Stoltheten är stor för allt gott man gör, men oron för framtiden och ekonomin gör sig påmind hela tiden.
- Det kan låta positivt att vi får in ökade mängder textil, men när andelen sämre textilier ökar blir det problem, säger Joachim Olivendal.
Under årets första tre månader ökade insamlingsvolymen med 79 procent. Och eftersom vår och sommar brukar betyda ännu mer inlämnade kläder kanske man får lägga till ytterligare 30 procent till det.
Human Bridge är inte ensamma om att ha märkt av insamlingshetsen. Även andra organisationer som Röda korset och Myrorna har drunknat i kläder och material.
- En stor utmaning är att eftersom avfall från detaljhandeln räknas som kommunalt avfall skall second hand butiker lämna även textilier till det kommunala insamlingssystemet. Det innebär att den insamlingsaktören som samlar in textilier vid ÅVC i en kommun även får ta emot det som ratats av butikerna.
Det kan låta positivt att vi får in ökade mängder textil, men när andelen sämre textilier ökar blir det problem.
Joachim Olivendal
Andra organisationer som, precis som Human Bridge, haft avtal med kommuner om insamling av textil har valt att avsluta de avtalen av ekonomiska skäl. Kostnaderna började bli högre än intäkterna.
Joachim Olivendal förstår intentionerna bakom den nya textillagen, men samtidigt har hela marknaden för textilinsamling i Europa nästintill kraschat eftersom man lagstadgat om insamling utan att först ha avsättning för materialet som kommer in. Nu diskuteras producentansvar för textilier, men det kan ta två år tills det är på plats.
- Om det fortsätter så här med ökade kostnader för avfallshanteringen kommer vi få stora svårigheter med ekonomin.
Human Bridge ska nu se över hur man kan gå vidare. Än så länge har vi avsättning för majoriteten av det insamlade materialet men ökar kostnaderna mer kan vi tvingas tänka om. Utan ett överskott överlever ingen organisation.
Att den nya textillagen, som trädde i kraft den 1 januari i år, skulle få sådant enormt genomslag var det nog få som trott. Men även i Halmstad möttes personalen på återvinningscentralerna av berg av kläder och textilier när den första helgena efter nyår var över.
Varje år handlar vi svenskar mängder med kläder och textilier. Tyvärr hamnar mycket av det med tiden i soppåsen i kölvattnet av nya trender. Men den 1 januari i år kom en ny textilinsamlingslag som gör det förbjudet att slänga textilier i hushållssoporna. Kläder och textil du inte längre vill behålla ska nu lämnas till insamling för ökat återbruk och återvinning.
